Du är älskad och saknad ♥
 I eftermiddags fick Winston somna in hemma i lugn och ro och han somnade mycket fridfullt, och som veterinären sade: han var färdig med sitt liv nu när han inte kämpade emot utan lämnade oss med ro. Det är tomt här utan dig älskade lurvtuss ♥

En jobbig och ledsam förmiddag i väntan på veterinären. Tårar när Winston lämnade oss för nya, evigt gröna jaktmarker uppe i himlen. Tårar när vi begravde hans kropp. Sen en lättnad. En lättnad och ett lugn, nu när vi vet att han har det bra. Inte har ont mer. Han hade ett fint liv och fick många fina och goa år med sin familj. Och jag fick äran att lära känna Winston och bli lika älskad av honom i ca 4 år. 4 år med fina minnen. En stor tass i mitt hjärta. Man kunde inte annat än att älska Winston.

Eftermiddagen har varit lugn. Mestadels tid har vi nog spenderat framför teven. Någon liten tur ut. En liten promenad. Lite mat.. En härlig "familjestund" med kortspel, ett glas vin och mycket skratt. Nu kanske känslorna är mer i balans.

Jag är glad och jag är stolt över att få vara en del av en familj som bildats när jag blev tillsammans med min sambo. Att få vara en del i hans familj. Ni är underbara, alltihopa ! Och i dag har några av oss gråtit och skrattat tillsammans.
Det är fint. Det är lycka.
Önskar bara mina egna föräldrar också kunde vara nära här, nära mig och inte 30 mil bort. Men jag är lika glad och stolt över er, mamma och pappa. Saknar er, älskar er ♥