Oj oj oj !
Oj oj oj, nu var det verkligen länge sedan det vart något skrivet här !
Ibland får jag dåligt samvete för att jag inte skriver men så tänker jag att det är på mina villkor jag skriver och det är ändå väldigt få som läser och i bland känner jag att det hade varit roligt om jag liksom fick följare och blev liksom lite mer av en "kändis blogg" eller vad man ska säga, liksom att folk verkligen följde mina ord och tankar och inte bara som det är nu när det typ endast är familj och några vänner som läser men förstår ju att min blogg inte är den roligaste att följa eftersom den i princip inte har något intressant innehåll (eller ja det beror ju på vad man intresserar sig av men tror ni fattar vad jag menar...)
Nåja... lite snabb uppdatering... jag är förkyld sedan någon dag tillbaka..
I helgen bakade jag tårtor till goda vänner som hade ettårskalas för sin dotter. Ska se om jag får upp lite bilder sen. Dottern gillar Babblarna så var ju självklart med babblar tårta! Vart väldigt nöjd med modellerna av babblarna och själva innehållet i tårtan men själva tårtan vart inte så fin tyckte jag då den sjönk ihop lite då ena moussen var lite i lösaste laget och jag inte fick den täckande marsipanen bra men kan väl till mitt försvar säga att jag är nybörjare, det var apvarmt inne (ca 30 grader under dagen, någor svalare frampå kvällen) och klockan var mellan 22 :00 - 01:00. Gjorde även en gräddtårta med jordgubb/lime smak och den vart jag supernöjd med !...
På söndagen var det ettårskalas, vi var där hela dagen och hade så trevligt så. Sen har jag varit ledig fram tills i dag. Skulle egentligen jobbat kväll i kväll men fick ta ut kompledigt så jag med kunde bli med på festen som en arbetskollega bjöd in till och ordnade för oss kollegor. Så trevligt så och vilken god mat vi fick och många trevliga skrattstunder men nu är jag lite slut i huvudet. Vart väldigt surrigt och högljutt när alla "tanter" satt å pratade och då jag är svullen i hals/öron blev det lite svårt att hänga med i snacket...
Å i går var jag med B till Charlottenberg på lite shopping och barnpassning medans B var in till läkaren. Vart en "dyr resa" då jag köpte en del kläder och två plagg som var väldigt dyra (för mig iallafall) men jag kände mig så fin och nöjd med dem så då tänkte jag att - näe, dessa köper jag ändå!
Det var en grön mönstrad jättego kjol och en mörkblå mjuk trekvartsärmad bolero och den hade jag på mig i kväll.
Köpte äcen en vit blå mönstrad klänning/tunika att ha mer till vardags som nog kommer vara jätteskön att strosa omkring i i sommar,,,
Näe nu måste jag försöka komma i säng så jag orkar upp och jobba i morgon. Är även apt i morgon och direkt efter det ska jag på "rehabmöte" med typ en livscoatch (stavning?) från företagshälsan. Hoppas det blir bra...
Ska försöka mig på å lägga upp lite natur/djur foton som jag fotat också här senaste tidenh, bla en råget här hemma som var ganska rund om magen så hoppas hon kommer med kid sen, de är ju så söta ♥
Hoppas ni har det bra där ute ! Sov gott // Anna
Här kommer lite bilder på tårtorna från helgen dock inte de bästa bilderna men men..
Älgkollision
I morgon bitti är det en vecka sedan Robin ringde och väckte mig kl 06:00 ganska precis men jag kommer ihåg det som om det var i morse.
Jag vaknar av att min telefon ringer men fattar inte ritkigt vad det är, kollar på klockan som står på Robins sida av sängen och ser att klockan är sex och hinner tänkta "jag ska inte gå upp än" innan jag fattar att det ringer och att det inte är alarmet som spelar. På displayen ser jag att det är Robin som ringer och undrar lite surt vad han vill,vi sade ju hejdå innan han åkte men när jag svarar så får jag höra
- Hej, jag mår bra men jag har kört på en älg, kan du komma?
Har nog aldrig vaknat till så snabbt. På fyra minuter har jag kommit ur sängen, vart på toa, hoppat i kläder ringt upp Robin igen för att kolla vart han var (fick inte med mig det första gången) och tagit fram matlådan ur kylen. ifall jag kunde fara till jobbet sen.
När jag kommer fram till olycklplatsen möts jag av Robin med blodet rinnande från näsan och ner över hakan och handen inlindad i papper. Jag kramar om han och frågar hur det går med han, han berättar att det bara small. Bredvid står en man som sett olyckan då han mötte Robin i samma veva. Han berättar att han såg olyckan och att även han inte heller först insåg att det var en älg utan han trodde Robins motorhuv hade öppnats eller att Robin haft en skiva på taket som vrängt sig. Även en av asfaltsjobbarna som håller på att reparera vägen kommer. Han har traktorn och ställer bakom som skydd. Tidigare har de även haft deras TMA bil där men den var tvungen att ställa upp på arbetsplatsen så de kunde komma i gång men då bytte de till traktorn så länge tills bärgaren kom. Så snällt av dem. Jag upplever att Robin pratar snabbt och oavbrytet, antar det är chocken för han är väldigt pratig tycker jag. Jag frågar om älgen sprang iväg men då pekar Robin en bit bort i diket och säger "den ligger där". Vi gick fram och tittade på den. Troligtvis en kviga (eller en mindre ko) som hade en kalv i magen som kommit ut i krocken tillsammans med en del av maginnehållet. Robin berättar även att det hade sprungit en till älg, troligtvis en tjur. Bärgaren kommer och tar hand om bilen och vi andra kan åka. Robin och jag åker hemmåt medans han ringer till sjukvårdsupplysningen för att höra om vi ska till sjukhuset eller hur vi går till väga. De skickar oss direkt till akuten Arvika och vill att vi ska åka dit så fort som möjligt. Robin vill åka inom hemma för att kamma igenom håret för att bli av med älgflugor, han har plockat flera stycken och klämt ihjäl i bilen på de ca 5 kilometerna hem. Robin pratar fortfarande mycket men inte lika fort som tidigare. Jag ringer till jobbet och berättar läget, att jag inte kommer för jag måste köra Robin till akuten. Väl hemma bryter Robin ihop. Vi hinner inte ens gå in innan tårarna strömmar ner för hans kinder, håller om honom och föser in honom i lägenheten så han kan få sätta sig ner en stund innan vi åker.
På väg till Arvika är det ganska som vanligt, Robin är mer lugn men fryser så jag får stå ut med att ha värmen på i bilen den här gången. Vill ju inte att Robin ska bli dålig. När vi kommer till akuten och blir insläppta och tjejen som möter upp oss frågar vad som hänt och Robin berättar och hon säger något i stil med "då har du haft tur/då har det gått ganska bra" börjar man lite lätt inse hur det verkligen kunde ha slutat då Robin inte hade mer än ca 5-10 cm kvar till taket och vindrutan i bilen och man såg rätt ner i förarsätet men det är inte först senare på eftermiddagen när vi är och hämtar grejer i bilen tillsammans med B och P och även de verkar lite förvånade att bilen är så skrotad som den är (är mer i verkigheten än vad det ser ut på bilderna) som det verkligen slår mig och alla "tänk om" tankar börjar komma.
Tänk om det hande gått mindre bra?
Tänk om det hade slutat annorlunda?
Tänk om Robin faktiskt hade dött i morse?
Jag känner hur mina tårar börjar bränna innanför ögonen när vi sitter där i bilen och väntar på Robin som är inne och pratar med verkstaden men jag föröker och lyckas att svälja ner dom för jag tycker inte om att gråta inför andra även om det var väldigt skönt att ha med mycket goda vänner och det absolut inte hade gjort något om jag blivit ledsen för det är helt okej.
När vi åkte hem från Arvika tog vi vägen om Nysäter och stannade i Sillerud hos B och T. Kändes skönt att få landa någonstans och prata lite tyckte både jag och Robin. Det är därför B och P var med och hämtade grejer i bilen på eftermiddagen för P skulle över till Norge och handla målarfärg och blöjor så vi fick följa med om vi ville och då gjorde vi det. Vi var även kvar i Sillerud till kvällen och dagen flöt på mer vardagligt. Jag var inne och mös med bebis och Robin var med ner till garaget för att fixa och byta däck på bilen som vi fått låna så vi slipper ha hyrbil från verkstaden. När vi kom från norge var vi även ut till Blomskog och hämtade en släpkärra som Robin skulle tagit med efter jobbet till P och då åkte vi ju förbi olycksplatsen och det tror jag var väldigt bra, även om Robin och jag fick åka på torsdagen också och ha lite terapi. Robin tycker fortfarande det är lite obehagligt att köra men förhoppningsvis går det över. Det var även bra tror jag att vi fick låna bilen och var tvugna att köra båda två hem från Sillerud. Det märktes att Robin var osäker för han körde inte alls som han brukade och mycket saktare. Fullt förstårligt! Jag själv hade ju svårt för att åka förbi platsen där vi var jättenära att krocka med en älg innan jag flyttade hit. Väl hemma igen kom det ifatt oass båda två lite vad som hänt på morgonen och en hel del tankar utbyttes innan vi sommnade.
Robin hade änglavakt och klarade sig undan med lite skärsår och glassplitter i vänster hand och vänster sida av ansiktet. Näsan har nog fått det största jacket. Bilen blir inlöst av försäkringen så nu letar Robin efter en ny bil. Dock är det ju inte klart med försäkring och sånt än men letandet har börjat men ingen bil känns riktigt rätt. Antagligen för både han och jag var så nöjda med volvon vi hade och inte hade tänkt byta bil men till slut hittar vi säkert någon som känns 100 % rätt.
Jag är glad för att det gick så bra.
Jag är tacksam för all hjälp vid olyckan från Jan som stannade med Robin samt från övriga trafikanter som visade respekt och saktade ner och frågade hur det gick och från vägarbetarna som såg till att skydda oss så inte något mer skulle hända.
Jag är så glad och tacksam för våra vänner och kollegor som frågar hur det gick och fortfarande hur det går, det visar att det finns folk som är vänliga och faktiskt bryr sig om oss.
Tack ♥
Här nedan kommer lite bilder så om du är känslig ska du nog snabbt scrolla vidare
Bebisplantor får nya vanor
I dag har det med blivit en ute dag. Städat förrådet ute. Det tog mig hela dagen men nu är det ordning och reda. På eftermiddagen har jag slappat lite och fixat lite omplanteringar av mina små plantor. Paprikan och några av tomatplantorna har fått större krukor. Ställde även ut alla plantor en stund nu i kväll för att börja avhärda dem så de blir vana att bo utomhus. Tror även att solen tagit lite på mig med i dag, är inte direkt röd men liksom bränner lite i huden. Och gått barfota nästan hela dagen har jag gjort. Det är så härligt på något vis! Hoppas jag håller intresset uppe i år och inte låter ogräset ta över trädgården som förra sommaren. Tror mitt intresse för trädgård blir starkare och starkare!
//Anna
Och efter att ha gått i foppatofflor eller barfota i dag har man såhär lyckliga sommardotter. Ni skulle bara veta hur svarta de var under haha!
Nya lampor i trädgården
I dag har jag haft en bra dag. Först frukost tillsammans med familjen då mamma och pappa är på besök. När gubben åkte till jobbet for jag mamma och pappa till "stan" en sväng och sen har vi fixat lite här hemma. Bland annat har jag gjort mig nya lampor till trädgården genom att återbruka plastklubbor som man kan vinna på marknader och som då innehåller massa klubbor. Sprayade dom i fin kopparfärg och har sen fäst solcellslampor i dem och nu lyser det så fint ute i trädgården! Dock måste jag skaffa mig fler solcellslampor så jag kan ha i alla 😊 kanske inte billigaste alternativet då jag köpte själva solcellsslingan för 79 kr men roligt att ha något som inte alla har!
Nya utmaningar
Efter en trevlig helg med bra bio och god mat samt sköna dagar hos svärfar med vedkapning och god mat har vi i dag fortsatt med en härlig dag. Gubben har ju varit ledig i dag eftersom det är röd dag i dag men jag fick ju åka och jobba som vilken vanlig dag som hellst. Lite tråkigt det där med att jobba i vården att varesig vilken dag det är så är alla dagar i princip lika. Vardag så som helg. Iallafall på hemtjänsten. Blir nog lite skillnad om man skulle jobba på tex en avdelning eller någon form av boende men händer ju att man jobbat i finkläder sådär på jul och midsommar och så för att göra det lite extra. Hos vissa är vi ju de ända som kommer och hälsar på så de uppskattar nog det lite extra tror jag, att vi försöker göra lite skillnad på de stora helgdagarna. Nog sagt om det, tillbaka till i dag. Har varit toppenväder i dag med strålande sol så lågttyckte vi skulle grilla till middag i stället för att göra skinksås som jag först planerat. Sagt och gjort, for förbi affären på hemvägen och köpte lite kött att slänga på grillen. När jag kom hem satt svägerskan hos grannen (svägerskan och min sambos mormor bor vi granne med) och hade det gött i solen så bjöd in henne på middag också och så ringde vi efter min svärfar så han kom också. Så trevligt när man kan laga mat och äta tillsammans! Och gott var det! Vi har redan grillat flera gånger i år och det är ju lika gott varje gång! Och så nu är det ju en ny månad och en riktig vårmånad så nu kommer nya utmaningar. April gick inte alls bra med mina mål för månaden så maj fick ungefär samma "utmaningar" vilket blev bara äta godsaker till helgen, vilket sket sig redan i dag eftersom det är måndag, fast enligt kalendern är det ju helgdag i dag så jag vet inte... Måste sluta med sånadär undanflykter. Utmaning nummer två är minst tre promenader i veckan som är minst 30 minuter långa och utmaning tre är en såndär 30 dagars utmaning. Denna gång "stolen", ni vet när man sitter liksom i luften fast med ryggen mot en vägg... Började med 10 sekunder i dag och målet för hela månaden får nog bli att klara av en minut, lika som i plank challenge. Har tänkt jag ska försöka med att göra plankan minst en gång i veckan också bara för att hålla igång. Men nu ska jag försöka att sluta med att hålla igång och slå igen mina gröna och försöka studera insidan av ögonlocken i stället så jag orkar upp till en ny jobbdag i morgon. I morgon blir det bara jobb fram till lunch för att sedan åka med hälften av arbetsstyrkan till hotellet här i Årjäng för lunch och sen konferens kan vi väl säga, eller terapi som vi säger uppe på jobbet. Vi har ju haft det ganska tufft och struligt på jobbet ett tag så det har ju varit här någon konsult och pratat med oss om vad som är dåligt osv osv så det är det vi ska arbeta med i morgon. Vi får se hur det går... Längtar till helgen. Då kommer mamma och pappa hit. Ska bli mysigt... Nej sova var det så får väl säga god natt nu! Sov gott!
//Anna
