Nattfjärilar och hjärnspöken

Varför ska det vara så förbaskat svårt att somna? Nu har jag gett upp igen och klivit upp till teven å datan igen. Lika bra det i stället för att ligga och vrida och vända på mig i sängen hela tiden. I morgon ska jag nog ta hela asken med insomningspiller för dom verkar ju inte fungera längre -.-' Det är bara en massa jävla piller. Piller för det å piller för datt å piller för de å de å de å de osv. Kan ingen hjälpa mig på riktigt i stället för att ge mig en massa piller. Är så förbannat trött på dessa piller som jag inte tycker fungerar även om de gör det.Vad är det för fel på mig !? Varför kan jag inte bara hålla modet upp och vara glad ? Vart är den där jäkla lappen från kuratorn om en bokad tid? De har säkert glömt mig. Skulle inte förvåna mig. Får ringa och höra om de har fått någon,, remiss? på mig eller om läkaren missat skickt dit den till kuratorn... Hoppas det är en bra person och att det klickar nu så jag kan få hjälp. De förra kuratorerna har det ju inte gått så där superbra med ^^ Sista chansen nu, sen får jag söka mig till k-stad eller något för att träffa en hjärskrynklare eller något... Om jag har råd. Så jävla trött på att vara arbetslös och inte ha nå pengar. Känner mig som en jävla paracit som lever på sambon och mina föräldrar... Vill jobba och göra rätt för mig, men jag förstör ju bara allt, känns som om jag förstört chansen att få jobb på praktiken tillexempel.. Jag försöker och gör mitt bästa men alla jävla hjärnspöken bara förstör, det är inte jag, det är den andra anna. Den onda anna. Anna med massa dumma hjärnspöken. Det som jag inte orkar radera bort, inte orkar sudda ut för jag har låtit  de växa för starkt, jag har fött upp "onda anna" för mycket, men nu vill jag värkligen bli av med "onda anna" och bli mig själv. Bara få vara mig själv utan panik,ångest och gråtatacker, utan negativa tankar, utan vara den där glada och energisprudlande tjejen som jag känner mig som en bra dag, hon som vill göra massor med saker, hon som använder sin kreativitet, hon som orkar sitta still och bara vara, hon som orkar ta det lungt och inte stressa upp sig.jag vill vara den jag är, fast utan mina hjärnspöken....
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0